...tyngden...

.. ibland kan jag känna sån tyngd i kropp i själ av olika saker.
Men sen i allmänt befinnande så mår jag så otroligt bra. Det 'braiga', är ju att Han finns i mitt liv. Mycket har förändrats sedan dess men också samtidigt är inget förändrats.

Förra veckan var jag åter hos polisen(tisdagen), för att lämna nya telefontider som ringt och för att lämna ett nytt brev jag fått. Mycket prat omkring det givetvis.
De berättade att Krim skulle 'plocka in' henne för förhör på onsdagen. Vilket med gjordes. Jag pratade med förhörsledaren senare samma dag.
Jag förvånas över hur en människa kan vara så utstuderat manipulativ i sitt sätt. Ändå är jag fullt medveten om den typen av personligheter, att de finns!

Breven droppar in med jämna mellanrum, så gott som varje dag hemma hos Han. Jag är såklart nyfiken. I helgen var det inget undantag heller, det kom ett på lördagen.
Jag gjorde en enormt dum och icke så genomtänkt sak dessutom, som jag skäms väldigt för.. ibland är det bra att vara nyfiken, andra gånger är det betydligt sämre.. som nu!
Efter att Han somnat i lördagskväll tog jag fram brevet och läste. Jag hade frågat tidigare om innehållet i brevet, men han hade inte svarat. Jag ville så gärna veta ju...!!!
..så jag läste...och läste..
Där låg andra, som jag inte sett tidigare, jag ögnade även igenom dem och kom på mig själv att verkligen läsa dem.
Jag blev chockad, av allt som stod där.
Nu förstod jag varför Han inte tillät mig få ta del av dem...
Inte kunde jag somna sen!

Under söndagen kunde jag inte släppa det här - att jag läst i smyg. Att Han undanhållit, för att skydda.
Jag förstod att ALLT behöver man inte veta.
Ångest innan jag berättade, ångest över det som stod i breven.
Jag tog mod till mig och berättade att jag läst. Bad om ursäkt. Förklarade min ånger. Att jag inte vill veta mera.. det räcker det jag har här hemma, med 'mina' brev och 'mina' telefonsamtal.
Det man inte vet har man inte ont utav!

Det som roar mig lite ändå, är allt som fantiseras ihop i de här breven, åtminstone när det gäller mig som person..
Det som chockar mig, är det här föraktet mot mig..

Trots tillsägelse av polis, fortsätter hon att ringa. Jag ska vidarbefodra det med...
Snart är väl besöksförbudsansökan hos åklagaren(måndag - igår)igångsatt.

Undrar vad som sker sen, efter det...

Jag är så glad att jag har Han, det bästa som hänt!