Barnuppfostran i olika kulturer. Del 1

För att förstå andra måste man först förstå sin egen kultur.

I vår kultur anser vi att..
...ett lyckligt barn är ett aktivt barn.
...på dagis har man, efter klockan och almanackan, påbörjade och avslutande aktiviteter.
...man vet att en sak tar en viss tid.
...tonårsperioden är en protest mot de måsten som vi ger dem.
...vårt kodspråk, som vävs in i görandet, är svårt att förstå.
...ett bra barn skall tränas i att inte visa känslor offentligt. Trots att det blivit bättre, så är det ändå så att negativa känslor inte ges uttryck för, så att andra ser. Allt löses med att man gör något istället.
...ungdomar har lättare att visa känslor än äldre.
...passa tider är viktigare än något annat att lära sina barn.

• Svenskarna utgör 4 promille av världens befolkning.
• Oavsett kulturell bakgrund så tror alla människor att de själva är de normala och dessutom att just de är normalare än andra.
• Det är överlevnaden som styr de grundläggande värderingarna.
• Religionen används för att förstärka förbuden.
• När man byter kultur förstärks den egna kulturen, vilket är en naturlig process. Vi söker oss till det som är tryggt.
• I trygga kulturer förändras traditioner genom att man tar efter trevliga traditioner från andra kulturer.
• Alla kulturer har ett skal som utgör alla synliga uttryck för en kultur och en kärna som bär alla regler som heder, för det som är bra, dåligt, rätt eller fel.
• Detta är en mänsklig påfund, inte någon naturlag.
• Normala människor håller normalt samtalsavstånd vilket är mycket ovanligt i omvärlden. Kallas i vissa sammanhang "den svenska diplomattangon" vanan att gå baklänges vid för nära kontakt.
• I vår kultur är man i behova av stort revir(staket runt hus bl a).
• I Sverige anses det att det är männen som är mest sexuellt aktiva, i övriga världen är det kvinnan.
• Löst hår(inte i knut eller hästsvans) anses av andra kulturer tyda på att man är sexuellt lössläppt likaså pekar bar hud på detsamma.
• Svensken är noga med att alltid göra rätt för sig.
• Ingenting som går att äta får förfaras, man syktar, saftar och tar vara på så mycket som möjligt från naturen vilket är ett arv från den fattiga tiden.
• Genetiskt är kvinnor mer präglade av en kultur än männen är.
• Många har så många göranden att de förlägger livet till sist.