Vänskap, ensamhet och utslagning

Det är fruktbart att ta upp teman som anknyter till vänskap, ensamhet, mobbning, utslagning och sällskapande med växande barn och unga – enligt undersökningar upptar vänskap, kamrater, svärmerier och förälskelser t.o.m. 90 % av de ungas tid. Den sociala miljön och de mänskliga relationerna är en viktig del av envars liv och dessa ämnen bör också ges utrymme i skolan.

Formerna för det sociala livet och umgänget är många och hör intimt ihop med personligheten - att en elev trivs för sig själv bör inte förväxlas med ensamhet och aktivitet bör inte automatiskt tolkas som att eleven har många vänner och att allting är bra. Utslagning och medverkan sker inte automatiskt utan är processer som går att påverka.

Man kan närma sig teman som anknyter till de mänskliga relationerna och det sociala umgänget på många olika sätt. I många ämnen kan eleverna få göra övningar som hjälper dem att behandla frågor relaterade till vänskap och till att vara annorlunda (se verksamhetstips och ytterligare information). När man funderar över frågor med anknytning till vänskap och övar tolerans är det naturligt att starta i elevens egen levnadskrets. Den egna klassen är en av de första betydande gemenskaperna i våra liv. Också vänskap över gränserna startar helt nära – i hemmet, kamratkretsen eller klassen.


Atmosfären i skolan: skoltrivsel, utslagning och mobbning

Det är möjligt att påverka andan i skolan och på arbetsplatsen, men först måste man veta var problemen finns. Ett viktigt mål för temaåret för medborgarfostran är att utveckla skolans verksamhetskultur och att förbättra atmosfären och trivseln i skolan (mer om utvecklandet av skolans verksamhetskultur i temat för augusti månad).
Det är också möjligt att öva interaktion i sociala sammanhang, såsom t.ex. i konfliktsituationer. Finlands Röda Kors anordnar s.k. VERSO-utbildning, d.v.s. utbildning i kamratmedling. Syftet är att minska och förebygga störande verksamhet i skolan. Målet för de skolor som är med i VERSO-verksamheten är en våld- och drogfri skolmiljö, minskad mobbning och arbetsro. VERSO-verksamheten är funktionell – eleverna och lärarna får genast öva sig i att finna lösningar på olika situationer i skolan.

Skolfreden, som har planerats av Mannerheims Barnskyddsförbund, Utbildningsstyrelsen och Polisen, utlyses i början av höstterminen. Då påminns elever och lärare om att ett gott arbetsklimat inte går att bygga upp på en dag, utan att det bör vara en del av det dagliga arbetet under hela läsåret. Syftet med utlysandet av skolfred är att betona elevens, hemmets, lärarens och de övriga samarbetsparternas roll i upprätthållandet av en god stämning i skolan. På Mannerheims barnskyddsförbunds webbsidor finns material i anslutning till skolfreden för lägre och högre klasser, lärare och föräldraaftnar. Materialet behandlar bl.a. droger och drogfrihet, att avvika från mängden, barnens rättigheter, medierna och välfärd.
Vänskap över gränserna

Vad menas med rasism? Vad menas med tolerans? Förekommer det rasism eller diskriminering i din skola? Blir den som avviker från mängden mobbad? Hur kan man behandla saken i klassen/skolan?


Vänskap över gränserna betyder tolerans gentemot den som avviker.

Man kan avvika på många olika sätt – till utseende, till sättet att tala, i fråga om seder, tankar, åtbörder, intressen osv. Vi är alla olika och just därför unika, men det att vi är olika kan också vara orsak till diskriminering. Ju mer vi avviker från genomsnittet i ett land eller en kultur, desto mer sannolikt är det att man märker oss – på gott och ont. I allmänhet räcker det med se annorlunda ut – under resor i Afrika eller Asien lönar det sig inte ens att försöka försvinna i mängden – att försöka gömma turistkartan tjänar ingenting till och i lokalbefolkningens ögon kan det se oerhört komiskt ut när turister gör något för dem vardagligt (t.ex. kör moped i rusningen). På samma sätt är vi finländare intresserade av vad utlänningar anser om oss, vad de tycker om bastu, rågbröd, vinterkyla osv.

När fördomar behandlas är det viktigt att erkänna att vi alla har fördomar. Fördomar är på sätt och vis ett naturligt sätt att fylla i luckor i våra kunskaper, vår förmåga och våra erfarenheter. Vi vet inte, men vi föreställer oss att svarthyade, homosexuella, män och kvinnor är på ett visst sätt och vi skapar stereotypier. (mer om fördomar i anslutning till jämlikhet och sexualitet i temat för mars månad). Enligt en ungdoms utsago är det att han är nynazist ett påtvingat val, eftersom alla hans kamrater hör till samma gäng. Ofta är det också så att vi märker att vi gör något utan egentlig egen vilja, övertygelse eller kunskap – vi känner det sociala trycket och vill vara en del av gemenskapen.

Fördomar är potentiellt farliga, eftersom de appellerar till våra svagheter. De kan också förstärkas: ”jag var i Italien under min semester och blev bestulen på min väska. Något sådant har aldrig skett i Finland”. Medierna underblåser också ofta våra fördomar i stället för att öka våra kunskaper eller komma med nya tankar. Det är kanske skäl att fundera på varför vi har behov att dela in folk i olika kategorier och varför vi motsätter oss information som inte styrker våra egna uppfattningar, trots att det borde vara precis tvärtom.

Det är emellertid möjligt att öva sig i att förhålla sig kritiskt till medier och andras åsikter. Samtidigt är det skäl att fråga sig själv: Vem är jag och vad vill jag? Att ställa de här frågorna är en viktig del av växandet och utvecklingen och ofta sägs det också att självkännedom och självkänsla är viktiga förutsättningar för tolerans. Ett annat viktigt element med tanke på bättre självkännedom och tolerans är uppkomsten av en kulturell identitet (mera om detta ämne i temat för september månad). Även kunskap är viktigt för att kunna utveckla en god självkänsla och bli kvitt fördomar – när vi lär oss mera om andra människor och kulturer är det lättare att förstå det som är annorlunda.

Våra fördomar kan skingras om vi vågar avstå från djupt inrotade tankemodeller. Tolerans börjar med att vi blir medvetna om och erkänner våra fördomar, eftersom vi då slutar upp att betrakta dem som sanningar. Det är framför allt möjligt att lära sig att bli tolerant – i motsats t.ex. till att lära sig vänskap eller kärlek. Samtidigt som vår livserfarenhet ökar, kan fostran och utbildning som bäst lära oss att tänka på ett nytt sätt och bli kvitt våra fördomar.