Jaaa, jag VET! Bör inte klaga väl? eller hur? Bara gör det du ska istället!!
Därför re-postar jag ett inlägg jag hade för typ hundra år sedan :P Enkelt och praktiskt så som jag ser det.
Fast det var ju inte DET jag skulle skriva om(gnällandet).. utan om 'Känsla' och även känd som 'emotion'...
Vad det är för något?
Positiva o negativa och vad de betyder för resten av 'MIG' som människa och kropp.
Outtryckta känslor lagras i kroppen och blir en del av vårt undermedvetna. Genom att låta värkande kroppsdelar 'tala' kan en frigörelseprocess ske. Man kan då få tillgång till mycket mer energi än tidigare eftersom det krävdes energi för att låsa delar vår energi i blockerade känslouttryck.
Barn kan, som bekant, inte alltid tala beroende på storlek på dem, och kan därför inte göra mycket mer än att skrika för att få utlopp för sina känslor. Pga att de stora(vuxna/föräldrar/bekanta)inte lyssnar på dem. Allt kan troligen inte förmedlas, vilket leder till att väldigt många minnen från barndomen lagras på cellnivå i stället.
Det är svårigheter att följa känslor, att ta emot kärlek, uppleva njutning, frigöra ilska, att förlåta, samt att känna tillit. Problem med att hantera någon av alla dessa känslor kan ofta spåras till hur man blev bemött som ett litet barn. Dt är viktigt för människors läkningsarbete att man identifierar vilket mönster man sitter fast i.
-- använda kärlek som transformerande kraft till läkning som kallas holoenergetic (holistisk healing med energi). I princip går det ut på att man blir medveten om de känslomönster som man behöver frigöra och därefter går in i dem och aktivt frigör dem med hjälp av andning och energihealing.
Att förlåta och försonas är också en viktig del av denna process att släppa på gamla, negativa känslomönster. Att acceptera sig själv helt och fullt är en form av självkärlek. Ökat medvetande om oss själva är en förutsättning för att kunna omvandla ett sjukdomsmönster till ett hälsosamt mönster.
Undertryckta känslor skapar sjukdomar.. Känslor sätter sig i kroppen som olika sjukdomar om vi undertrycker dem eller inte vågar ta fram dem till ytan.
Psykosymatiska kallas de.
- 2001 fick jag diagnosen Fibromyalgi till följd av ovan nämnda process. Jag led av smärta i hela kroppen, mest i det som kallas mjukdelsreumatism; muskler, senor och liknande. Jag var överkänslig att ha fysisk beröring, minsta lilla touch gav upphov till värk i huden. Jag hade problem att vrida om tändningslåset när jag skulle starta bilen, det gav mig blåmärken på tummen och pekfingret bl a... en enkel och vardaglig rörelse för många men en skärseld för mig. Många av de vardagliga sakerna blev stora projekt för ett gå igenom under dagen. Mitt serotonin var onaturligt lågt. Jag var alltid trött, kunde slockna på soffan under dagen och sov oroligt på nätterna pga värken. Det blev en ond cirkel som var jättesvår att komma ur.
Under åren fram till 2006 jobbade jag mycket med min egna återhämtning. Jag gillade inte att gå i smärtgrupper, jag ville förstå själv, vilket jag gjorde med. Jag läste mycket om sjukdomen och vad det fanns för 'bot'. Jag blev expert på min egna sjukdom.
Sjukdomen finns i lite olika kategorier, tror det var 1-5. Jag hade nivå 2, botbar. De som har t ex nivå 5, en del sitter i rullstol och deras är kronisk.
Ilska sitter ofta i käkarna (ofta är vi spända där). Detta gäller både ilska till andra och ilska till oss själva, som inte kommit till uttryck. Vissa människor kan ha så mycket ilska i käkarna att de hackar tänder på nätterna. Det finns ett samband mellan ilska och hudsjukdomar. Om vi inte får fram vår frustration kan den sätta sig som en hudsjukdom.
Känslan går före förnuftet när hjärnan ska välja... Detta konstaterande kommer bl.a. från hjärnforskaren Damasio som genom en rad experiment kunnat fastställa det som de flesta av oss redan vet - vi reagerar snabbare via känsla (rädsla, skräck osv.) än genom förnuftigt tänkande.
Fysiologiskt går detta också att mäta och fastställa. Huden förändras snabbt när känslan är inblandad - vi svettas, även om vi inte märker det själva. Fenomenet kallas GSR - Galvanic skin response
Det finns sex grundkänslor som alla har och som visar sig likadant oavsett vilken kultur vi växer upp i: glädje, sorg, ilska, förvåning, avsky och rädsla.
Dessa grundkänslor finns också hos djur som hund, apa och andra högtstående däggdjur.
Inlärda känslor ingår i ett socialt sammanhang och är alla förknippade med någon eller något. Till dessa hör stolthet, tacksamhet, skamsenhet, skuldmedvetenhet osv. Dessa inlärda känslor tror forskarna kommer sig av att hjärnan skapar dem av signaler som sinnescellerna i kroppen sänder ut. En känsla som t.ex. förväntan skulle då uppstå beroende på hjärnans belöningssystem - dvs. den inlärda verkan av en tidigare upplevd orsak.
För att en känsla ska bli medveten för oss krävs en lång process - ett samspel mellan sinnesceller från olika kroppscentra och nätverk i hjärnan.
Man tror sig dock veta att pannloberna och limbiska systemet är de delar i hjärnan som tillsammans med den ursprungliga delen, hjärnstammen, skapar medvetandet om känslan.
Olika känslor:(mina, markerade med X)
behag
beundran
empati
eufori
frustration X
förälskelse
hat X
ilska X
glädje
kärlek
lust
lycka
längtan
melankoli X
nostalgi
obehag X
oro X
raseri X
rus
samvete X
skam X
skräck X
smärta X
sorg X
tillgivenhet
vemod X
ånger X
ångest X
Efter sjukdominsikt är det möjligt att gå vidare och bearbeta, vilket jag har gjort.
December 2006 var jag symptomfri och friskförklarades.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar