Godhet i realiteten

Visste du att GODHET provocerar..?

Om jag gör en massa saker t ex, för mina barn; kör hit & dit och ställer upp när de behöver hjälp/stöd.. etc så är det ofta att det låter så här från andra; Att jag blir utnyttjad av mina barn och inte låter dem ta egna ansvar och inte har ett eget liv.
Men om jag nu gör detta för att jag VILL och att detta är mitt liv?

Lätt att provocera fram andras dåliga samvete när man gör saker som man själv vill utan att känna/ställa krav.

Men om det nu är tvärtom då?
Egoistisk!?

Om jag avsäger mig rollen(till viss del) som förälder till mina tonårsbarn eftersom jag anser att de är stora nog att ta egna ansvar och måste lära sig vara/bli självständiga och därhän ta emot konsekvenser i deras agerande..
" orsak och verkan "
...gör mig obevekligen till en egoist.
Vilket jag inte heller dementerar i någon form.
Jag trivs i min nya egoism.


Har GODHET och EGOISM några gemensamt?
Båda provocerar iaf, och på så sätt att många påstår att man antingen är det ena eller inte kan vara det andra.
Kan man vara det samtidigt?
Visst kan man - jag är det...

Men jag är även rent GOD också.
Hahaha... och att påstå det själv att jag är GOD är provocerande kan jag tänka mig.

Ex. För ca. två veckor sedan när jag var på väg för att hämta Blondie hos mormor efter skolan, körde jag på en sådan väg där bussturerna har upphört sedan 10 år tillbaka. Cirka en mil från samhället, mitt i vägen på de vitsträckade linjerna står det en kvinna med tummen i vädret.
Första intrycket - skabbig, ser verkligen ut om en tönt, 'redneck', skitiga kläder och luktar en del.
Innan jag stannade tog jag min plånbok från passagerarsätet och tryckte upp den mellan knäna så att jag i stort sett satt på den.
Sen stannade jag.. hur ofta liftar nån numera? Fara? Galen?
Många tankar for igenom huvudet.

Jag hade inte behövt stanna(köra över henne? nej!) - men gjorde det.
..av GODHET?
Ja definitivt!!
Det var ingen egoistisk händelse eftersom jag själv fick inget ut utav det hela i slutänden, mer än att jag blev lite senare än tänkt, alltså tvärtom.. förlorade tid.. den som är så viktig! (ironi)

Men jag vet att jag består av båda sidorna.. gott och ont.
Gör du?