Mitt osunda varande i nutid, dåtid och framtid

Jag har ställts inför fakta idag..
(kanske långt innan dess egentligen)
..men....

Jag provade kläder här hemma och jag blev riktigt rädd!
En efter en av mina tröjor och mina byxor fick jag rata.
Det sitter som en illa sittande och knölig vakuumpåse på mig.
Förut har samtliga plagg varit lätta o lediga på - UTAN att det faktiskt hängt något utanför linningen.
De har till och med suttit SNYGGT - jag har varit SNYGG! Smäcker... som det så fint heter!
Ett par sommarbyxor jag har kunde jag inte ens knäppa nu, de kunde jag ha förra sommaren.

Jag är i full chock, ledsen och upprörd över hur jag har låtit det gå såhär långt.
Mitt självförtroende är inte maxat så att säga, som du säkert kan förstå... snarare tvärtom!
Känslan av att vilja krypa ihop och aldrig mer vara finns väldigt påtaglig...

..så VAD gör jag nu???




Jag hatar att gör saker själv, men när jag är uppe i det så sköter det sig helt självt!

Jag har URKASS karaktär för att upprätthålla...!
Jag har TIOTUSENmiljoner ursäkter för att börja....!
Min startsträcka är så ofantligt lååååååååååååååååååååååååååååååång!

Vad får Dig att bli insprirerad?

Undrar om min inspiration har vaknat?

Det är liksom svårt att blunda nu..inför.. sanningen..!

..och detta mina vänner är inte någon bikini-fasa-fas utan det handlar om ett allmänt välbefinnande för en kvinna i mitten av de förtio som måste tänka på - att ungdomen i sinnet måste rimma med kroppens ork för att kunna finnas kvar länge bland sina nära och kära framöver...