Kan inte sova

Gu´va´rörigt det är i tankarna när det inte är helt "friskt" eller är på alerten..
Har funderat, och åter funderat.. nånstans i alla tankar blev jag förmodligen väldigt rädd. Kom på en sak...
..att jag tog förgivet.. och att det sen kunde plöstligt ha varit helt annorlunda.. gjorde mig riktigt, riktigt rädd!
Samtidigt så hör jag dina ord i huvudet och jag VET.. men jag kommer iaf inte ifrån det, som jag har känt ikväll.
Rädsla - för så många olika saker,
Rädd fär att mista
Rädd för att ha tagit förgivet
Rädd för att behöva sakna och längta(som ikväll)
Rädd för att inte vara den som Han tycker om

Samtidigt, NU, känner jag mig så otroligt dum, så dum..

Ibland ÄR det rörigt. För det händer så mycket.
Ibland kanske det inte alltid berör mig direkt, men ändå indirekt.
Jag hör, jag förstår eller kan ana.
Oro kommer för att jag har omsorg över de jag bryr mig om.
När jag inte med ord/handling kan hjälpa, så stör det mig så förgjordat.. för jag känner jag också.
Reagerar på ord, det som sker, det jag möter.
Jag kan inte mäta, hur mycket men jag är inte utan.. jag är/blir orolig!
Oro infinner sig över dem jag tycker om.

Inte vet jag om allt ikväll är en reaktion på just DET.. kanske..
En lång tids händelser formar sig. Bygger inom.. tillslut är det bara förmycket!
..samtidigt får jag dåligt samvete för att JAG kan tycka att det är jobbigt - för min del, när jag VET att andra har det hundra gånger värre...

Ibland önskar jag att jag var mera "seg" i hjärnan, i känslor.. inte så jävla blödig, men va´fan.. jag är ju jag!
(jävla klenis! pallar inte ett skit..!)