Nationalist -javisst!

Nåt jag inte gillar, är människor med fördomar... Jomen visst - ALLA har dem(fördommarna alltså) t.o.m jag, tror jag. Trots det så hävdar jag ändå att jag inga har. Hmmm...och varför det då? Joooo..... Eftersom jag ser mig som en öppen person.

Vad ÄR då en fördom? Nån som egentligen tänk längre i den frågan? Eller så är dte kanske så att du inte bryr dig, för att du inte VILL veta?

Fördom, i psykologisk mening omdöme, som man fäller om något, utan att man först undersökt saken eller bara fått ett enda eller några få intryck från saken.
Vanligen är det sådana omotiverade omdömen, innebärande en ogillande och orättvis uppfattning, som kallas fördomar.
Fördomarna har sin grund i individens anlag, uppfostran, livserfarenhet och vanor; de sammanhänger med hans/hennes allmänna världsåskådning och intressen ("man tror på det man vill tro") samt röner hos de flesta starkt inflytande av tidsandan och den allmänna opinionen.
Fördomarna är hos en var av oss bredare, än vi vanligen föreställer oss, och endast ett avsiktligt och energiskt bemödande att genom självkritik bekämpa dem hos oss själva kan göra oss relativt fördomsfria.
En av de vanligaste fördomarna är föreställningen om ens egen fördomsfrihet. Särskilt när fördomarna är gemensamma för majoriteten inom ett folk eller en samhällsklass, verkar de i hög grad hindrande för samhällslivet och dess utveckling.

Exempel på fördomar
* Alla muslimska män slår sina fruar.
* Alla zigenare är tjuvar. * Alla tyska medborgare är nazister.
* Brottslighet finns bara i storstäderna.
* På Svensktoppen ligger bara dansband.
* Rosenborg BK vinner Norges seriemästerskap i fotboll för herrar varje år. ...osv osv osv........


En annan fördom är också att de som kallar sig Nationalister är nazister.. JAG är nationalist men INTE nazist..
Vet du skillnaden?

Nationalism (från fr. nationalisme, av "nation"), en politisk ideologi, med utgångspunkt i nationalstatens upprättande och vidmakthållande, och ett betonande av dennas ”intressen” som ett högsta värde.
Nationalism skall inte förväxlas med en syn på det egna landet/folket som i något avseende överlägset gentemot andra nationer, sådana attityder brukar istället benämnas för chauvinism. Nationalismen är enligt sina tillskyndare i grunden ett uttryck för kärlek till den egna nationen och folket. Denna tar sig uttryck i värnandet av de folkliga traditionerna, språket, religionen och andra nationalla intressen. För att kunna göra detta krävs det största möjliga politiska oberoende, och detta söker man förverkliga genom upprättandet av en suverän stat med kontroll över ett visst territorium.

Den stolta nationalismen ser olika ut från nation till nation. Dragen till sin spets kan den bevisligen bli enormt farlig. Det har historien genom folkmord, massakrer och förtryck visat prov på. Men bara lite grann, lite lagom kan det bli så där myspysigt, som i folkdans och folkhem.
En nationell identitet är en nödvändighet för invånarna för att nationen ska fungera och så även för att staten ska fungera. Det är så det är konstruerat, vi måste ha en vikänsla inom nationen. Men när nationalismen överdrivs och blir uteslutande, då blir det riktigt farligt. Marginalisering och dehumanisering, särskilt inom den egna nationen, visar tydliga samband med pogromer.

Så vi måste identifiera oss med nationen för att fungera som medborgare av den. Man placerar "andra" utanför nationen och "oss" inuti. Det var idén med nationalidentitet och nationer då de konstruerades. När nationalismen, liksom andra ideologier, tar överhanden hamnar "andra" inuti den egna nationen och "vi" blir bara en avskild grupp, inte alla i nationen. Här är den etniska tillhörigheten också viktig. Många i "västvärlden" har en föreställning av att det bara är "andra" som har en etnicitet, att vi inte skulle vara etniska. Man pratar tillexempel om utländsk mat, musik och dans som etnisk.
Etnicitet förläggs främst av allt till ursprungsfolk men även på människor vi godtyckligt uppfattar som "exotiska" eller som "andra" i största allmänhet.

Ha en fortsatt bra Tisdag!