Mat..

Hahaha....

Kan inte låta bli att skratta åt mig själv, och bravaderna. Nu är det iofs inget jag kanske hade kunnat göra något åt men ändå!?

Allt det här gnällandet(även idag såklart!) om illamående och huvudvärk fick sin förklaring igår. Jag beklagade mig för min mamma(alltid skönt att ynka sig lite för mamma ju..*s*), som är f.d undersköterska, varvid hon nästan omedelbart kom fram till vad det var o varför.
- Du har blivit matförgiftad! sa hon
- Va, ehhhh?
- Jo, det är nog så, tyvärr...

I mitt inre började jag rannsaka mitt minne. Vad hade jag gjort, när hade jag gjort det och hur. Köpt, ätit osv.... Och plötsligt så slog det mig - i onsdags - mellan två utbildningar under lunchtid och i ett ärende på stan, köpte jag en pastasallad med fetaost och svarta oliver(fick vatten på köpet)<--- bara där skulle jag ha blivit missttänksam...eller hur?!

På onsdagskvällen fick jag så otroligt ont i magen, den körde som värsta tvättmaskinen o gurglade. Sov oroligt på natten, vaknade vid flera tillfällen o hade huvudvärk.
Torsdagmorgon, till jobbet igen...
Halvägs till bussen trodde jag skulle få stanna o spy. Gisses vad illamående jag kände mig. Men.. trots det for jag till jobbet. Hela kvällen var samma historia, illamående, huvudvärk, ont i magen och ständiga besök på toaletten.. Usch vad dålig jag var! Igår var jag ledig pga skolavslutningar. Men inte hjälpte det nåt. Samma visa där som iförrgår.
Men det enda som skiljde då, var att jag fick upp ögonen för vad det var.

Hmmmmm.....fick många bra tips av andra på annat forum - tack ALLIHOPA!! Mycket omtanke från andra med för den delen. Kända o okända! Nån tipsade om vila, vatten(mineralvatten) och avslagen coca cola.
Att ta kontakt med kommunens Miljö & Hälsoinspektion för att berätta om det här, vilket jag SKA göra, på måndag!

Efter alla kloka råd igår, ringde jag till jobbet vid 21.40-tiden.
En kollega svarade. Berättade lite kort o hastigt vad som hänt.
Sedan bad jag honom att leta igenom soporna...*ler*
Jag fick lova honom en gentjänst till senare.. vilket han aldrig skulle glömma bort, sa han!
Fast jag tyckte det var rätt kul! *fniss* Jag kunde lätt se honom, ligga i vårt personalkök på knäna och rota runt i våra sopor...*s*...i hopp om att hitta mitt avdankade salladslik´sförpackning.
Jo jag vet!
Jag ÄR honom evigt tacksam, med eller utan förpackningen!
Nu är det söndag.. undrar hur många dagar det ska ta innan jag är 'fit for fight' igen? *suck* Jajaa, det visar sig väl!
Nu har jag iaf fått en förklaring till värken med, den som uppstod på olika ställen i fötterna, i mina händer.. märkligt det där...

Ha det!